Ellas Angloarabiskt Fullblods sida
| Information om Ellas morfars ras om jag inte är helt uta och cycklar. Finns en del bilder på släktingar jag hittat också, men när det finns ett 10tal hästar som heter O bajan och Shagya så är det inte jätte lätt. Släkten består av hästar med dessa namn och en rad med romerska siffror. Helt sjukt att hitta rätt, har hittat två O Bajan X fast med två olika hingst nr .. Dom tyckte att det var för enkelt att ha olika namn på deras hästar el? Den ursprungliga hette O Bajan DB i vilket fall ;) Här kan man hitta släktingar till Ella, efter Shagya I och Obajan X på långt avstånd men ändå. http://www.ormhult.se/hastarna.htm
SFR 50 DK D.S.P Mormor har tyvärr okänd stam. "Angloarabiskt Fullblod Det angloarabiska fullblodet är resultatet av korsning mellan arabiskt och engelskt fullblod. Rasen kom till i mitten av 1800-talet, då kejsar Napoleon insåg behovet av en god stridshäst åt armén. Han korsade de två etablerade fullblodsraserna med varandra för att få fram det optimala resultatet, nämligen en lagom stor, snabb, klok, och uthållig häst att användas av soldater i strid. Efter ett lyckat avelsarbete finner vi idag angloaraben som en vacker häst med väl avvägda linjer och goda rörelser. Det livliga men kontrollerbara temperamentet gör den till en mycket god tävlingshäst främst i fälttävlan och hoppning, men den används även med framgång i dressyr. Huvudet ska vara vackert och uttrycksfullt, halsen lång och väl ansatt, korset väl musklat och något sluttande. Rörelserna ska vara energiska i skritt och trav, med bra påskjut. Galoppen ska var rund och luftig och med god bärighet. Alla färger utom skäck och tigrerad är tillåtna. I dag kommer de mest kända angloaraberna från Frankrike, men även England, Polen och Italien avlar fram goda angloaraber. Angloaraber används i stor utsträckning som löphästar i främst Frankrike, men även i Japan och Polen. Då är det främst hästar med 25% arab-blod eller mindre som löper. Angloaraber som används inom övriga ridsportgrenar, har stor variation i arabprocent. I Europa används oftast arabiska fullblod med en mankhöjd runt 160 cm i angloaveln, just för att få upp storleken på denna goda fullblodskombination. Arabprocenten räknas ut genom att addera stoets respektive hingstens arabprocent och dividera med två. Direktkorsningar mellan arabiskt och engelskt fullblod förekommer, men ett väl genomtänkt avelsarbete innefattar oftast inte denna kombination. Vanligare är att korsa anglos med andra anglos, eller föra in större mängd engelsk fullblod för att få en mer komplett typ av ridhäst. Angloaraben har runt om i världen gjort sig känd som en optimal tävlingshäst. Den är lättlärd, modig, klok och uthållig. Angloaraben används även i stor utsträckning som förädlare i många Europeiska länders halvblodsavel, främst i Frankrike och Tyskland. Även där kan vi finna många individer med mycket god ridbarhet och med många goda insatser på tävlingsbanorna runt om i världen." |